Var en attack strax före 11 en helgdag då det är liv och rörelse på gatorna, bilar och bussar. Enligt Lubna så säger uppgifter att de flesta skadade befann sig på en trådbuss medan målet var ett lokalt kontor för mänskliga rättigheter. Lubna fortsätter med att det intill finns en byggnad där man håller kurser för barn. Lubna säger att såvitt hon vet fanns det inga militära mål inom rådet och hon poängterar att det var söndagen innan Påsk, Palmsöndag, då många brukar gå i kyrkan. Hon har en klar bild över vilka som är skadade (civila på en trådbuss) men hon ger ingen bild alls över vilka som dödades mer än att hon säger att centrum för attacken är ett kontor för mänskliga rättigheter.
Lubna ger en uppfattning om att de som skadats var civila, möjligen påväg till kyrkan, i en trådbuss, eventuellt många barn. Hon påskiner att det inte finns någon information om militära mål i området. Det påståendet är väldigt märkligt då bla Jenny Piper tidigt i går publicerade en text om att militären anordnat medaljutdelning just där och just då.
Här följer inslaget från igår i kvart i sex-ekot alltså knappt sju timmar efter attacken. Då hade Jenny Piper redan rapporterat om det militära målet. Lubna gör journalistik som ska passa hennes eget narrativ och dessutom är hon högst olämplig som ukrainakorrespondent i detta läget då hon är född i Kiev och då hennes rapportering om Ukraina varit långt från saklig och objektiv.
Här under är inslaget från EKO:t nu på morgonen dagen efter attacken, och nu nämns det militära målet. Sanningen kommer ikapp Lubna El-Shantis rapportering och vinklingar.
Problemet med ofullständig rapportering med utelämnad fakta, eller rent av osann rapportering, beskriver Håkan Boström träffsäkert i GP 2023-12-18.
”På en växande andel av befolkningen biter inte längre fakta och statistik för att de utgår från att den är tillrättalagd av ”etablissemanget”. Skälet till det är långt ifrån bara desinformation, populister och trollkonton på nätet. En viktig orsak är just oförmågan hos många i inflytelserika positioner att stå upp för de professionella kraven på att beskriva verkligheten som den är. I slutänden är det att skjuta sig i foten.”