DSA, eller Digital Services Act, är en EU-lag som trädde i kraft den 17 februari 2024. Den syftar officiellt till att skapa ett säkrare och mer transparent digitalt ekosystem, men har fått kritik – särskilt från yttrandefrihetsförespråkare – för att möjliggöra censur av innehåll online.
Vad innebär DSA i praktiken?
Plattformar måste ta bort “olagligt innehåll” snabbt när det rapporteras. Vad som räknas som olagligt bestäms nationellt, vilket innebär att det som är lagligt i ett land kan blockeras i ett annat.
“Myndigheter” kan begära nedtagning av innehåll utan domstolsbeslut, vilket har väckt farhågor om statlig godtycklighet och brist på rättssäkerhet.
Stora plattformar (som Facebook, X/Twitter, YouTube) måste kontrollera och filtrera information, särskilt sådan som anses “vilseledande”, “hatiskt” eller “desinformation” – enligt EU:s definitioner.
Anonyma konton kan begränsas, och det ställs krav på “tydlig identitet” vid exempelvis annonsering.
Kritik mot DSA:
Hotar yttrandefriheten genom att sätta press på plattformar att ta ner innehåll av rädsla för böter.
Kan leda till förhandscensur, där algoritmer och moderationstjänster tar bort inlägg innan de ens syns.
Riskerar att ge stater för mycket makt att styra vad som får sägas på nätet.
DSA är alltså ett dubbeltydigt verktyg: det kan skydda mot hat, hot och manipulation – men också användas för att tysta oliktänkande.
Den europeiska lagen Digital Services Act (DSA) har implementerats för att reglera digitala plattformar och hantera olagligt innehåll på nätet. Det har dock uppstått debatt kring dess påverkan på yttrandefriheten och potentiell censur.
Enligt en rapport från Future Free Speech har majoriteten av det innehåll som tagits bort från plattformar som Facebook och YouTube i länder som Frankrike, Tyskland och Sverige varit lagligt. Studien fann att mellan 87,5 % och 99,7 % av det borttagna innehållet var lagligt, vilket väcker oro för överdriven censur.
Brendan Carr, ordförande för USA:s Federal Communications Commission, har uttryckt oro över att DSA kan vara oförenlig med amerikanska principer om yttrandefrihet och kan leda till överdriven censur.
Det har förekommit fall där inlägg från institutioner som Auschwitz-museet har tagits bort från plattformar som Facebook, med hänvisning till “mobbning och trakasserier”, vilket belyser riskerna för felaktig moderering av innehåll.
EU överväger att bötfälla plattformar som X (tidigare Twitter) med över 1 miljard dollar för påstådda brott mot DSA, vilket företaget hävdar är ett angrepp på yttrandefriheten.